När du träffar din läkare

För att få ut så mycket som möjligt av ditt läkarbesök, är det viktigt att du är väl förberedd så att du kan ställa rätt frågor och ta rätt beslut om din behandling.

Få ut det mesta av ditt läkarbesök

När du vet hur spridd bröstcancer diagnosticeras, och vilken typ av bröstcancer du har, så kan du ta bättre beslut om din behandling. Förbered gärna några frågor i förväg så att du inte glömmer att ställa dem. Försök alltid att ta med en familjemedlem eller vän som kan göra anteckningar och lyssna, så att du är säker på att inte missa något som doktorn eller sköterskorna berättar. Gör gärna anteckningar som du kan gå tillbaka till när du kommer hem. Skriv också upp namn och telefonnummer till din onkolog och till din sköterska, ifall du behöver kontakta dem av någon anledning.

Ta tid på dig under läkarbesöket, och var inte rädd att begära mer tid. Du har rätt till det, och det gör det möjligt för dig att ta en mer aktiv roll i besluten om din vård.

Dina rättigheter som patient

Det är väldigt viktigt att du hittar en doktor som du litar på och känner dig bekväm med, för att vara säker på att du får bästa möjliga vård hela vägen. Om det inte känns bra, kan du be att få en annan läkare vid samma mottagning, eller fråga om din läkare kan remittera dig till någon annan mottagning. Du kan även få en second opinion, alltså en annan läkares utlåtande.

Från 1 januari 2015 gäller en ny lag, patientlagen, som tagits fram för dig som är patient. Den beskriver bland annat vilken information du ska få om din vård, för att underlätta för dig att vara med och bestämma om behandlingar och andra delar i din vård.

Så här ställer doktorn diagnos

Det första som din doktor vill göra är att ta reda på så mycket som möjligt om din cancer, vilken typ det är och vart i kroppen den spridit sig. Troligen behövs flera olika tester, som hjälper din doktor att hitta de bästa alternativen för din behandling. Det finns några olika typer av tester:

  • Laboratorietester
  • Vävnadsprovtagning (Biopsier)
  • Bilddiagnostik, till exempel röntgen eller ultraljud.

Testerna är nödvändiga för att kunna utforma en effektiv behandlingsplan som fungerar just för dig. Vilka tester just du behöver, beror på dina symtom, om du haft bröstcancer tidigare och på rutinerna vid ditt sjukhus. Därför behöver olika personer göra olika tester.

Så här ställer doktorn diagnos

Även om du haft bröstcancer tidigare, kommer dina läkare att behöva genomföra en komplett serie diagnostiska tester för att ta reda på allt de kan om din nuvarande cancer.

Lär dig mer om cancertestning

De tester och bildundersökningar du gör för att diagnosticera cancer, kommer du antagligen att behöva göra igen i samband med kontroller under din behandling. Testerna hjälper till att avgöra om din behandling är effektiv och om tumören minskar (remission) eller har slutat växa (stabil sjukdom), eller om behandlingen behöver förändras på grund av att tumören växer igen (progression).

Laboratorietester

Det gör du på din läkares mottagning, eller på en provtagningscentral. Höga eller låga nivåer av vissa ämnen kan vara tecken på cancer, och det hjälper din doktor att ställa diagnos. Om du haft cancer tidigare, vill din läkare troligen också kontrollera mängden vita blodkroppar och T-celler regelbundet. Men onormala laboratorieresultat är inte ett säkert tecken på cancer, så därför behöver du troligen göra andra tester också.

Bilddiagnostik

Det finns många olika typer av bilddiagnostik:

Datortomografi eller skiktröntgen

En röntgenapparat kopplad till en dator tar en serie detaljerade bilder av dina organ. Du kanske får en injektion med kontrastvätska för att framhäva vissa områden i kroppen, det gör det enklare att tolka bilderna. Den här undersökningen tar vanligtvis ett par timmar, och genomförs på ett sjukhus.

PET-kamera

För denna undersökning får du en injektion med en liten mängd radioaktivt material som kallas tracer. Den följer din blodbana och samlas i vissa ben eller organ. En scanner hittar och mäter radioaktiviteten, och skapar bilder av ben eller organ på en datorskärm eller på film. Din kropp gör sig snabbt av med den radioaktiva substansen. Undersökningen måste göras på ett PET- center eller sjukhus med speciell utrustning för ändamålet, och används bara vid särskilda frågeställningar.

Ultraljud

Den ultraljudsapparat sänder ut ljudvågor på en frekvens som människor inte kan höra. Ljudvågorna studsar mot vävnader kroppen, och omtolkas till bilder som kallas sonogram. Samma undersökning görs på gravida kvinnor för att kontrollera hur fostret växer. Du får göra undersökningen på din doktors mottagning eller på ditt sjukhus.

Röntgen

Vid röntgenundersökning används låga doser av strålning för att skapa bilder av insidan av din kropp. Undersökningen kan ofta göras på din doktors mottagning.

Magnetkameraundersökning eller MR

En stark magnet kopplad till en dator används för att göra detaljerade bilder av områden i din kropp. Din doktor kan se dessa bilder på en monitor och kopiera dem på film. Undersökningen kan ta ett par timmar och genomförs vanligen på ett sjukhus.

Vävnadsprovtagning (Biopsi)

I de flesta fall behöver doktorn ta ett prov från en misstänkt tumör (biopsi) för att kunna diagnosticera cancer, även om du redan tidigare gjort detta. En patolog studerar provet i mikroskop för att se om det innehåller cancer. Provet kan tas på flera olika sätt:

  • Med en nål. Doktorn använder en nål för att ta ut vävnad eller vätska.
  • Med ett endoskop. Doktorn tittar på områden i kroppen med hjälp av en tunn, upplyst tub som kallas endoskop och som förs in via en naturlig kroppsöppning, t ex munnen. Doktorn använder sedan ett särskilt verktyg för att ta bort vävnad eller celler genom tuben.
  • Genom kirurgi. Hela tumören eller en del av den tas bort.

Viktiga frågor att ställa till din doktor om din diagnos

  • Hur mycket har tumören spridit sig?
  • Vart har tumören spridit sig?
    • Hjärnan
    • Skelettet
    • Lymfsystemet
    • Levern
    • Lungorna
    • Annat organ
  • Kommer jag att känna några symtom från tumörerna?
  • Vilka tester behöver jag göra nu på en gång och hur lång tid tar de?
  • Vilken typ av bröstcancer har jag?
    • Hormonreceptorpositiv
    • Hormonreceptornegativ
    • HER2-positiv
    • HER2-negativ
    • Trippelnegativ
  • Vad innebär det att jag kommer att få för behandling?
  • Har du behandlat den här typen av cancer förut?
  • Är det något mer du tycker att jag behöver veta om cancern?

När du får diagnosen spridd bröstcancer

När du får diagnosen spridd bröstcancer
 Må bra med din cancerbehandling

Må bra med din cancerbehandling

Livet med spridd bröstcancer

Livet med spridd bröstcancer